kikade på lite gamla bilder & hittade dessa från fjällvandring med brudsen i abisko, i höstas.
ser fram emot nåt sånt iår igen :)


- - - - -


förresten... hemkommen från två pass & det är alltid skönt med vetskapen att om jag kommer dit halvseg någon gång, kommer jag ändå alltid därifrån med ett mycket bättre humör...

jag är glad att jag har förmånen att få leda pass där deltagarna är såå bra & gulliga,
klart det värmer enormt i hjärtat när man får höra positiv feedback & med fullbokade pass.

saker som att någon hör min röst i huvudet när denne är ute & springer, hör mig säga att det bara är psyket som stoppar oss, att kroppen är stark, & att detta gjorde att denna fortsatte springa & inte gav sig är ju... helt underbart :D



jag lägger varenda fin kommentar långt inuti mig. jag plockar fram dom när jag behöver dom som mest, & blir genast på bra humör :)

jag uppskattar såklart också konstruktiv feedback & kritik, genom det man utvecklas ju!
<3

vi var tvugna- & vi förtjänade dom :)


vi har skrattat som tokar, tjorvat, prövat, bytt, skrattat ännu mer... innan vi äntligen hade införskattat oss & tagit oss ut med våra nya cyklar. blev en fin kvällsrunda broarna runt, provtrampa lite. den funkar bra, jag & den kommer ha många roliga & svettiga timmar tillsammans. åhh :D :D :D

jag har gått... & gått.. & gått.
först en prommis med isabelle. hon åker igen imorgon, tråååkigt- helt klart :/ det har varit så roligt att hinna träffa henne så pass mycket nu!
direkt efter stannade jag till hos sofia & vi åkte till femmanvägen. till min stora glädje så hade stora delar av vägen torkat upp så vi kunde gå/springa intervaller upp där. kuul, nu börjar roooliga träningen igen. hihi.
hann bara hem & dricka lite vatten innan jag & vicky tog ytterligare en prommis.
man får energi när finsolen börjat joina oss även kvällstid.

summa; 195 minuters promenad (& lite löpning). bäst av allt är att nytta & nöje förenas när jag får spendera tid med guldhjärtan.



jag är suugen på brännbollsyran till helgen, ska bara se om jag får med mig nån?;)  saknar umeå så mycket. mer vissa dagar... som nu. saknad. längtan.

jag tycker inte om att vackla. det är inte min grej.
stadig. grundad. stolt. rak.
i n t e snett, krokigt & skört.


slutat jobba. egentligen vill jag lägga mig under täcket, är trött. men jag vet något som botar tröttheten mycket bättre än att slösa tid av dagen till att sova; prom med isabelle :) ska höra om sofia vill springa med mig sen också.

men först ska jag måla naglarna.. finns nästan inget som piggar upp en trött uppsyn så mycket som ett färgglatt nagellack, looove it :)

måndagen & veckan är igång. kom igen- HIT ME!
tjarå

jag gillar effektiva dagar.
det är lunchtid & jag har redan hunnit elchocka kroppen ;), leda fysiocross, städa, springa 6,7 km i solen & ta en låångdusch.

ska kääka upp min kesella med kiwi & hallon. har ni inte testat med kiwi? gör det, goott !


resten av dagen blire fika, ev. lite cykling, hääng & grillning.



ha en bra lördag. tjaaråå

mina axlar & övre delen av ryggen har gjort ont mer & mindre, till och från i... ja, jag vet inte hur många år.
har varit till olika läkare, sjukgymnaster osv, men alla har sagt olika saker. själv har jag dragit slutsatsen att det är en blandning av flera saker som gör att jag får extra ont ibland. jag tror det är något jag måste lära mig att leva med. plus ta tag i det där yogandet igen, det hjälper nog...
ingen var nog gladare än jag när jag testade spikmatta för första gången & kände hur det faktiskt hjälpte att få igång cirkulation de gånger jag haft som ondast.

till följd av mycket spinning & nu lite cykling är jag i en period där jag bara vill trycka in en kniv i vänster skulderblad, skära av alla muskler och nerver, och avsluta med att kapa av hela vänter armen för att slippa smärtan. dessutom hjälper inte spikmattan nu :(

jag får helt enkelt använda hårdhandskarna- har lånat en TENS-apparat som jag ska snabbtesta nu direkt. det hjälpte mig när jag hade ont i höften, så förhoppningsvis så kan den hjälpa nu också.



TENS = Transkutan Elektrisk NervStimulering, är en metod för smärtlindring som bygger på stimulering med svaga elektriska strömmar. En batteridriven apparat överför via ledningar ström till plattor som sätts på kroppen. Metoden används vid både akuta och långvariga smärttillstånd.


nu ska jag visa vem som bestämmer- elchocka axeln.

klockan 10.00 leder jag ett fysiocrosspass, kuul!

tjarå

jag blev just nykär i ensam-träningen igen. utan att ens ha genomfört något pass idag. här sitter jag på jobbet, pausar, dricker lite pepsi-max (det är fredag, yey), & läser det här.

1. - ha ha, mommo, du var den första och börja gråta... nu är det bara jag & moster kvar...

2. något annat som får mig att vilja stänga igen persinnerna, dra täcket över huvudet & GRÅTA är när jesse börjar spela munspel i filmen & mamma frågar om melwin kommer ihåg att gammelmoffa (min moffa) hade ett munspel han brukade spela på... nä, svarar melwin, jag kommer inte ihåg munspelet, men jag kommer ihåg gammelmoffa såklart. plötsligt minns jag hur mycket moffa tyckte om sitt munspel, hur han alltid spelade på det. åh, vad jag saknar han & hans skratt!

Isabelle gillar ju som också det där med träning, så hon var inte sen att tacka ja till att sticka ut & cykla efter fysiocrossen, där förövrigt de nya övningarna var uppskattade. vi mellanlandade på fiket & åt en toast innan vi hoppade på cyklarna. det blev ungefär 29 km, dock med regn & lite motvind. men vi lagom-cyklade & hann prata en hel del under tiden :) vi har planerat pass för imorgon också, greeeat. synd att hon inte är här jämt, träningarna hade alltid varit roliga!


jag var blöt & smuutsig efteråt


när jag kom hem väntade melwin <3 här, så nu ska vi kolla rädda willy. han säger att jag kommer börja gråta först av filmen.. trots att jag sett den flera gånger så tror jag han har rätt, haha. gullunge.

alltså, nu; film & nybakt bröd- MUUUMS!

godmorgon på er!
jag sitter & äter gröt, med ägg & blåbär/hallon iblandat. har varit ute på en kort morgonprom för att väcka benen & hjärnan, med en sovandes Svintoo i telefonen :)

klockan 12.00 leder jag fysiocrossen, ska dit nu strax & fixa ihop lite nya övningar. spääännande. hehe.
efteråt ska jag luncha med Isabelle.. & i eftermiddag ska benen få sitt; cykling, wiiho.
gillar såna här lediga dagar mittiallt, känns som jag tycker om allt jag hinner göra lite extra!



mycket träning nu, men det är planerat, kroppen känns helt med.
tjaarååå

heute;

nu; jobb.
sen; fixa, löpning (kortdistans), leda fysiocross + spinning, avsluta med core.
då vet ni!

YEEEY, första cykelpasset ute är avklarat- i lagom blåst & med fin kvällssol hela vägen.
det var precis vad jag behövde; rasta benen efter att ha jobbat & suttit still hela dagen!

vi är inte känsliga, jag & knoffet, man tar vad man har- så vi trampade 32 km i braa tempo, med lånade cyklar där inställningarna inte var riktigt rätt, inte heller växlarna, haha. men det gick bra ändå, kanske får vi tacka all spinning också? (eller kanske de två kexchokladen jag ätit under dagen? hehe) jag kan inte annat än se fram emot nästa gång... alltid bra/tur/skönt när första passet går smärtfritt, då är man inte rädd för nästa ;)
men, jag hade inte tackat nej till en bra cykel att spendera timmar på. nåja, det får vänta, under tiden får jag se det som extra träning!

nu; turkisk yoghurt med blåbär & hallon, proteindrink & en hårdmacka. muums.

alla vet att vi människor har fel & brister, både inombords & utanpå. olika slags saker- som man heller inte alla gånger ska se & benämna som "fel" kanske? för vem säger vad som är rätt & fel?
iof känns det rätt att anta att något som hindrar en på något sätt är en "brist"?


men, då är grejen-
vilka av våra "fel & brister" kan vi förändra & när är det bara att gilla läget?

istället för att stirra sig blind på vad vi inte kan, vad vi inte är, vad vi aldrig kommer bli så är det ju en idé att försöka förändra det/alt. acceptera det som inte går att ändra på (inte heller någon nyhet!)
det är ju riktigt onödigt att lägga tid & irritera sig på något som ändå inte går att göra något åt, rätt? haha, lätt i tanken, men inte alltid i praktiken, vilket jag förstått ännu mer på sistone.



vad gäller det fysiska, så finns det inga perfekt- förutom det som sitter i våra egna huvuden, den egna bilden vi har av vad vi är/vill bli (& tyvärr kanske också ibland av vad andra är?) det är våra egna "perfekt".



som sagt, alla har olika förutsättningar- istället för att försöka sträva efter något som någon annan är, gör vi smartare i att försöka fokusera på det som är snyggt & speciellt med just oss, hylla det & lägg tid på det som kan bli ännu bättre, istället för att stirra på lite fett, eller för lite muskler? ni hajjar...

du kommer inte kunna bygga om din kropp helt (gener, osv, spelar in..) första steget är nog att gilla sin egen kroppstyp, & därefter gör det bästa av den med träning/kost/kärlek istället :)


jag tycker att jag kommit en bra bit på vägen med det faktiskt, jag jämför mig inte längre med andra... jag vet hur min kropp är, jag tycker om den för att den tillåter mig att göra det jag älskar; att träna. jag tycker om den för att den tar mig dit jag vill, för att den är stark. jag försöker att inte fokusera på "fel", utan på det fina. även om det är svårt vissa gånger; HEEEJ, PMS! haha, hur kan man mittiallt få för sig att man blivit en strandad val för att hormonerna spelar en ett spratt? HAHA, när man inte är i den tiden i månaden kan man skratta åt det, men JÄVLAR när magen börjar svälla- då äre inge skämt längre, huh



men... vad gäller det som är inom oss då? inte det kroppsliga, utan det som sitter i våra huvuden... de "bristerna" kanske kan vara svårare att räta till, till och med? dom är inte konkreta. man kan inte se dessa tankefällor på samma sätt som man ser en fettvalk. det kan vara svårt att ta på hur vi tänker, på hur det påverkar oss. däremot kan vi klart se hur vi reagerar & agerar. men för att komma till botten med sånt som hindrar oss där, tror jag att det gäller att gå till källan; till vårt sätt att tänka kring olika saker/i olika situationer.

det som sitter i våra huvuden är ju i allra högsta grad grunden som påverkar både vårt sätt att känna, vara & därmed också vår verklighet, därför kan det inom oss alltså vara hinder om vi inte använder oss av det på rätt sätt. det är nog något alla måste jobba med för att utveckla på olika sätt?!




som sagt- yttre saker kommer hända med/runt oss, men det är vårt beslut hur vi väljer att tänka & därmed känna & agera kring det. ja?
det är jag faktiskt rätt bra på nu, att försöka hitta lösningar & se hur man kan lära sig av olika slags situationer, att inte bli ett offer (VÄRSTA jag vet) för yttre omständigheter. saker händer inte bara med mig, utan jag har alltid ett val vad jag ska göra av det som händer.
däremot (utan att blotta mig för mycket, haha) har jag kommit på mig själv att agera lite märkligt ibland. som för att skydda mig själv, men det känns ju bara onödigt egentligen, vilket jag kan inse när jag tar ett steg utanför mig själv. haha. varför tänker jag så, egentligen? jaa.. tåls att fundera på.

det är rätt tufft... hur mycket som finns inom oss & hur mycket av det som också påverkar vår utsida!
töntigt- men, jag håller med om att skönheten börjar inom oss, mår vi bra inifrån så speglar det också vårt yttre :)


&... förresten, vem vill vara perfekt? vore det inte rätt tråkigt? inget att jobba vidare med, liksom ;)